Depression och ångest

Över 1,6 miljoner svenskar står på någon form av psykofarmaka, varav drygt en miljon får antidepressiva läkemedel. Även om det kan vara lämpligt att förskriva läkemedel vid till exempel depression, så är det en form av symptomlindring som inte behandlar grundorsaken. Dessutom visar flera studier att de har dålig effekt och kommer med potentiellt svåra biverkningar. 

På Nordic Clinic har vi höga ambitioner – vi vill lyckas långt bättre än den vanliga vården med att förbättra livskvaliteten för denna patientgrupp. Detta gör vi genom att hålla oss à jour med den senaste forskningen kring psykisk sjukdom och genom att leta brett efter potentiella grundorsaker till patientens symptom.

Utan tvekan har psykosociala faktorer mycket stor påverkan på vår psykiska hälsa. Psykosociala faktorer kan vara förlust av närstående, yrkesrelaterad stress, prestationshets i skolan eller på arbetsplatsen, utfrysning och mobbing, ofrivillig ensamhet och brist på socialt stöd eller meningsfullhet. Även skärmtid och överdriven användning av sociala medier spelar in. Men på senare år har man alltmer frångått synen på depression som en problematik med uteslutande psykosociala orsaker och forskningen har börjat titta bredare.

Vad gäller klinisk depression är forskarna eniga om att det uppstår när en inflammation – oavsett orsak – spiller över in i hjärnan. Inflammationen kan alltså komma från många olika källor. Det är troligtvis anledningen till att depression är så vanligt förekommande i samband med andra inflammatoriska sjukdomar, såsom reumatism, inflammatorisk tarmsjukdom, SLE med flera. Tyvärr används sällan den här kunskapen i det faktiska mötet med patienten på till exempel vårdcentralen.

Det finns många direkta och indirekta bevis för att inflammation orsakar depression. När forskare i studier har injicerat starkt inflammationsframkallande lipopolysackarider (LPS) från bakterier in i blodet på testpersoner, drabbas dessa plötsligt av symptom på depression. Vidare drabbas patienter med hepatit C, som behandlas med starkt proinflammatoriska läkemedel som innehåller interferon, i mycket hög grad av allvarlig depression – en direkt konsekvens av ökad inflammation. Personer som har svår behandlingsresistent depression har högre nivåer av proinflammatoriska cytokiner i blodet än personer med mildare depression. Dessutom minskar antiinflammatoriska läkemedel såsom ibuprofen symptom på depression.

Många faktorer kan ligga bakom den inflammation som leder till psykiska problem. Tarmfloran och tarmens funktion har hamnat i centrum för den heta forskning som kopplar inflammation till psykisk sjukdom. Även ångest och bipolär sjukdom har kopplats till tarmfloran. När tarmbarriären är hyperpermeabel (ett fenomen som även kallas ”läckande tarm”) så läcker bakterier och bakterietoxin över tarmbarriären där dessa möter det enteriska nervsystemet och vår blodcirkulation. Dessa bakterier och toxiner sprids vidare ut i kroppen och orsakar en inflammatorisk kaskad när immunceller aktiveras för att oskadliggöra dem. Detta inflammatoriska förlopp kan även få effekter på hjärnan.

Fysisk aktivitet och vikt spelar också en roll för depression. Träning minskar inflammation bland annat genom att nivåerna av den neurotoxiska molekylen kynurenin minskar, framförallt vid aerob träning. Även stress bidrar till depression bland annat genom att proinflammatoriska cytokiner ökar i cirkulationen när man utsätts för en stressig situation. Vid övervikt bildas proinflammatoriska cytokiner i fettväven som kan leda till depression.

Det är också viktigt att känna till att rent fysiologiska symptom ibland misstas för psykiska eftersom symptomen kan överlappa markant. Den vanliga sköldkörtelsjukdomen hypotyreos kan till exempel ge depressiva symptom precis som hypertyreos kan ge ångest. Hypotyreos missas ibland på vårdcentralen. Ibland är även behandlingen vid hypotyreos som erbjuds på vårdcentral otillräcklig, vilket resulterar i att symptomen kvarstår. Kroniska infektioner kan orsaka depression och i enskilda fall kan infektionstestning vara att rekommendera.

För att komma till rätta med problemet är det viktigt att lyssna noga på patienten och så gott det går börja med att försöka klargöra om det rör sig om klinisk depression, sorg eller nedstämdhet. Vidare undersöks ofta patientens livsstil, stress, sömn, kost och tarmflora. Vi kan även titta på möjligheten att det kan röra sig om näringsbrister då specifika näringsämnen behövs för att tillverka eller bryta ner signalsubstanser i hjärnan. Enligt studier är även D-vitaminbrist en vanlig bidragande faktor vid depression.

På Nordic Clinic ser vi till en patients hela livssituation och tar fram en individuell handlingsplan som tar hänsyn till olika aspekter av patientens liv. Vi rekommenderar medicinska tester som kan hjälpa oss hitta viktiga ledtrådar. Våra coacher stöttar patienten och hjälper till att skapa motivation för att orka genomföra livsstilsförändringar.

Rekommenderad läsning: The role of inflammation in depression: from evolutionary imperative to modern treatment target