Patienten drabbades av myalgisk encefalomyelit (ME/kroniskt trötthetssyndrom) efter en infektion hösten 2013. Infektionen gav sig inte och hon fortsatte som vanligt med jobb och träning. Efter varje träningspass fick hon ont i halsen. Senare fick hon också mjölksyra och benen kändes svaga vid lätt ansträngning. Patienten hade mycket liten fysisk och mental ork och försämrades snabbt. Hon fick förhöjd puls, hjärtklappning, frekventa infektionskänslor med feber, samt  ljud- och ljusintryck som upplevdes mycket påfrestande. Hon hade gjort vissa kostförändringar och börjat med akupunktur. 2016 blev patienten sedan utredd hos oss och fick börja med att fylla i ett omfattande frågeformulär och en matdagbok. Följande tester togs och interventioner (åtgärder) förskrevs därefter:

Ett test för bakteriell överväxt i tunntarmen påvisade överväxt av hög grad. Föreskriven intervention var en kost som utesluter fermenterbara oligosackarider, disackarider, monosackarider och polyoler (FODMAP:s), samt antimikrobiella medel för att behandla överväxten. Efter genomförd behandling återtestades patienten och testresultatet var negativt.

Organiska syror mättes i urinen vilket påvisade vissa svagheter i biokemiska processer såsom mitokondriell energiproduktion. Den föreslagna åtgärden var riktad näringsterapi med specifika näringsämnen.

Ett tarmfloratest påvisade viss överväxt av jästsvamp i tarmfloran samt brist på kortkedjade fettsyror. Probiotika och butyrat (smörsyra – ett antiinflammatoriskt ämne som normalt bildas av de goda tarmbakterierna) förskrevs, samt andra tillskott för att främja en god miljö i tarmslemhinnan.

Ett DNA-test påvisade bland annat single nucleotide polymorphisms (SNP:ar/avvikelser) i gener som ansvarar för biotransformation, avgiftning och endogen antioxidantproduktion samt förhöjd risk för inflammation via IL-6 och nedsatt D-vitaminsignalering. Riktade tillskott förskrevs för att stödja dessa processer.

Efter klinisk bedömning förskrevs även antivirala preparat (bromsar ett virus replikation).

Den sammanvägda behandlingen fokuserade således på följande områden:

• eliminering av bakteriell överväxt
• stöd till tarmslemhinnans integritet och funktion
• främjandet av en hälsosam och artrik tarmflora
• optimering av mitokondriell energiproduktion
• åtgärd av konstaterade näringsbrister
• antiviral behandling

Utöver de testbaserade interventionerna fick patienten råd om följande forskningsförankrade livsstilsförändringar som hon genomförde: 

• äta varierat för att bidra till mikrobiell artrikedom i tarmfloran
• långsamt öka fysisk aktivitet
• meditera
• utsätta sig för solljus tidigt på morgonen
• göra övningar för vagusnervaktivering (vagusnerven är den viktigaste nerven i kroppens “lugn- och ro”-system)

Patienten började arbetsträna 2017 och idag kan hon arbeta 75% och hon mår ”mycket, mycket bättre”. De största sprången i förbättringar upplevde hon efter de genomgångna behandlingarna mot bakteriell överväxt samt virusinfektion. Efter behandlingen mot den bakteriella överväxten i tunntarmen upplevde patienten ”en stor förbättring”. Magen fungerade bättre, hon började återhämta sig snabbare och klarade av att göra mer aktiviteter. Efter den antivirala behandlingen, som patienten upplever som den åtgärd som gjort störst skillnad, återhämtar hon sig snabbare efter aktivitet, något som förut kunde ta veckor. Hennes sömnbehov har även minskat markant. Från 2016 till 2019 har symptomen gradvis förbättrats vilket är vanligt vid komplexa och svåra tillstånd som ME. Obehandlad ME, å andra sidan, kan förvärras över tid.

ME har i forskningslitteraturen kopplats starkt till både virusinfektioner och olika tarmflorafaktorer såsom tarmflorans sammansättning och tarmslemhinnans genomsläpplighet.