fbpx
  • Hem
  • Blogg
  • Autoimmunitet, T-cellsdominans och hur det kan åtgärdas
Funktionsmedicin - immunförsvar och T-cellsdominans

Autoimmunitet, T-cellsdominans och hur det kan åtgärdas

Av: Fawz Hani Butrus, underläkare, Nordic Clinic Stockholm

Autoimmunitet innebär en dysfunktion i immunsystemet som leder till att immunförsvarets celler angriper kroppens egna vävnader och celler. Detta leder oftast till kroniska tillstånd som medför ett stort lidande för den drabbade. Än idag har vi i forskningen enbart skrapat på ytan avseende bakomliggande mekanismer som utlöser autoimmunitet. Inom funktionsmedicin arbetar vi mycket med autoimmuna tillstånd och att hitta orsaken till sjukdomsuppkomsten hos den drabbade individen. I detta inlägg ska vi diskutera autoimmunitet utifrån vilka celler i immunsystemet som oftast är överrepresenterade i sjukdomsprocessen. Utifrån det kan vi sedan titta på hur man bör gå tillväga för att återfå en balans i immunförsvaret.

Immunförsvaret är komplext och består av olika delar

Immunförsvaret delas oftast in i det medfödda och adaptiva immunförsvaret, där det förstnämnda består av olika celler som tillverkas och mognar i benmärgen. Dessa celler är vid tillverkningen helt beroende av den genetiska sammansättningen vi har. Celler som ingår här kallas granulocyter och monocyter och vi hittar dessa både cirkulerandes i blodet men även i olika vävnader i kroppen. Dessa utgör vår ”first-line of defence” och påbörjar nästan omedelbart sitt jobb när de stöter på mikrober och annat främmande material i kroppen. De ansvarar även för att dra igång det adaptiva immunförsvaret som är vår ”second-line of defence”. 

Det adaptiva immunförsvaret dröjer lite innan det sätter igång, detta beror på att de celler som ingår och som kallas T- och B-celler behöver tränas på att upptäcka och attackera själva inkräktaren som stökar till och orsakar sjukdom i kroppen. Dessa celler produceras även de till en början i benmärgen men är då naiva vilket innebär att de inte har någon specifik förmåga för att delta i ett immunsvar. För att kunna bygga upp den förmågan behöver de först tränas på den specifika mikroben. Medan B-cellerna har funktionen att bilda det vi känner till som antikroppar så har T-celler å andra sidan har en rad olika funktioner. T-cellssystemet innehåller en rad olika typer av celler, T-hjälparceller, T-mördarceller, T-regulatoriska celler och T-minnesceller som syftar till att aktivera, attackera, hitta balans i försvaret samt minnas den genomgångna infektionen. 

T-hjälparcellerna som betecknas ”Th” kan sedan mogna till en rad olika typer av hjälparceller med olika funktioner i det adaptiva immunsvaret. För att kunna få en sammanhållen och strukturerad process i det immunologiska svaret, producerar de olika cellerna signaleringsmolekyler som syftar till att sätta igång, fortskrida och avsluta hela immunologiska processen. Vårt fokus kommer primärt vara på dessa T-hjälparceller då de tros ha en stor roll i utvecklandet av autoimmunitet.

Th-celldominans vid autoimmunitet

I bilden nedan illustreras komplexiteten i immunförsvaret. Här finns de olika T-hjälparcellerna som kan bildas vid en immunologisk reaktion. Så vad betyder figuren? Jo, den visar att när det produceras olika signaleringsmolekyler, kommer de naiva T-cellerna i det adaptiva immunförsvaret att mogna till antingen Th1, Th2, Th17 eller T- regulatorisk cell Längs med var och en av dessa ”mognadsvägar” som T-cellen kan ta, ses en eller två förkortningar, som exempelvis ”IL-6, IFN-g, IL-12”. Dessa förkortningar är namn på olika typer av signaleringsmolekyler som är viktiga för att immunsystemet ska fungera optimalt. Beroende på vilka signaleringsmolekyler som utsöndras i omgivningen, utvecklas den omogna T-cellen till en specifik T-hjälparcell eller en T-regulatorisk cell (T-reg) 

Låt oss titta på ett exempel utifrån illustrationen. En omogen (naiv) T-cell utsätts för IL-6 (interleukin-6) och TGF-β (Transforming Growth Factor Beta) och mognar då till en Th17-typ. RORc (cirkeln inuti Th17) är den gen som cellen sedan använder för att bilda tre andra signaleringmolekyler som kan ses på bilden (svarta pilen som pekar från Th17-cellen till IL-17, IL-21, IL-22). Den röda linjen som slutar på en cell indikerar att dessa signaleringsmolekyler blockerar cellen från att uttrycka sina gener. Den röda linjen som slutar på en signaleringsväg innebär att signaleringsmolekylen blockerar utvecklingen av celltypen som bildas i slutet av denna signaleringsväg. Till exempel, när IL-4 eller IFN-Ɣ utsöndras förhindrar de den omogna T-cellen från att bli en Th17-cell även när det finns gott om IL-6 och TGF-β. När IL-6 produceras förhindras T-reg-cellen från att uttrycka IL-10 och TGF-β. Detta innebär också att dessa tre signaleringsvägar har en egen inbyggd “positive feedback loop”. På detta sätt ter sig vårt komplexa immunförsvar, som alltså har olika inbyggda mekanismer för att reglera sig själv.

Men var kommer diskussionen kring autoimmunitet in? Jo, autoimmunitet är ett resultat av att vårt immunsystem överreagerar och angriper den egna kroppen. Forskningen pekar allt mer på att de olika autoimmuna tillstånden kan ha olika dominans av T-hjälparceller (Th1 eller Th2) vilket förskjuter den normala balansen som finns inbyggd i immunsystemet. Th1-dominans innebär att Th1-cellerna är överaktiverade och producerar signaleringsmolekyler som hindrar Th2-aktiviteten. Vid Th2-dominans ses den omvända bilden. Detta är självklart problematiskt då dessa två komponenter i T-cellssystemet ska vara i balans i förhållande till varandra vid ett optimalt immunsvar. 

Vilken Th-typ som är överrepresenterad vid olika tillstånd kan ses i listan nedan. Observera dock att individer är biokemiskt unika och att undantag förekommer. Ett exempel är att även om patienter som har Hashimotos sjukdom vanligtvis brukar uttrycka en Th1-dominans, kan en viss patientgrupp med samma tillstånd istället ha en Th2-dominerad autoimmunitet. Graviditet kan exempelvis skifta immunsystemet temporärt till Th2, vilket kan vara en av anledningarna till att många kvinnor får reda på att de har Hashimotos efter förlossning då deras immunsystem återgår till en Th1-dominans. Nedan följer en lista på typiska tillstånd som är förknippade med Th1- eller Th2-dominans.

Th1-dominans ses vid tillstånd som:

  • Psoriasis
  • Multipel skleros
  • Crohns sjukdom
  • Celiaki – glutenintolerans
  • Autoimmun tyreoideasjukdom
  • Reumatoid artrit

Th2-dominans ses vid tillstånd som:

  • Allergisk dermatit
  • Atopiskt eksem
  • Systemisk lupus erythematosus
  • Sjögrens syndrom
  • Ulcerös kolit
  • Astma

Vad innebär detta rent kliniskt inom funktionsmedicin?

Det finns olika sätt att undersöka, behandla och förebygga autoimmunitet genom att återfå balans i det adaptiva T-cellssystemet. Exempelvis kan vi på Nordic Clinic erbjuda blodprovspaneler som analyserar de olika signaleringsmolekylerna för att utreda vilken dominansbild det rör sig om. Vi kan även behandla med hjälp av olika modulerade preparat som kan stödja det icke dominerande systemet för att balansera immunförsvaret. Vid Th1-dominans kan man använda olika preparat med komponenter som stimulerar Th2-responsen som till exempel resveratrol, curcumin och quercetin. Vid tillstånd med Th2-dominans används istället Th1-stimulerande medel som ginseng, astragalus och echinacea. Vissa av dessa tillskott är även komponenter som naturligt återfinns i olika råvaror såsom frukt och grönt, vilket innebär att en skräddarsydd anti-inflammatorisk diet alltid är en central del i behandlingsprotokollet. För att upprätthålla god balans kan man även stärka det T-regulatoriska systemet med hjälp av D-vitamin i fysiologiska doser samt omega-3-fettsyrorna DHA och EPA. Immunsystemet är en komplex enhet med många komponenter som är av betydelse. Därmed är det även viktigt att bibehålla en låg inflammatorisk aktivitet i kroppen för att åtgärda ett system som är ur balans. Att minska inflammation kan göras både med hjälp av nutritionell kontroll, samt med faktorer som stresshantering, goda sömnvanor samt måttlig intensiv daglig fysisk aktivitet. 

Läs mer om autoimmuna sjukdomar här.

Referenser:

Nicholson LB. The immune system. Essays Biochem. 2016;60(3):275–301.

Crane IJ, Forrester JV. Th1 and Th2 lymphocytes in autoimmune disease.Crit Rev Immunol. 2005;25(2):75-102.

Brück J, Holstein J, Glocova I, et al. Nutritional control of IL-23/Th17-mediated autoimmune disease through HO-1/STAT3 activation. Sci Rep. 2017;7:44482. 

Malaguarnera L. Influence of Resveratrol on the Immune Response. Nutrients. 2019;11(5):946.

Figueiredo AS, Schumacher A. The T helper type 17/regulatory T cell paradigm in pregnancy.Immunology. 2016 May;148(1):13-21. 

Kidd P. Th1/Th2 balance: the hypothesis, its limitations, and implications for health and disease.Altern Med Rev. 2003 Aug;8(3):223-46.

T. Aarvak, M. Chabaud, J. Thoen, et al. Changes in the Th1 or Th2 cytokine dominance in the synovium of rheumatoid arthritis (RA): a kinetic study of the Th subsets in one unusual RA patient  Rheumatology, Volume 39, Issue 5, May 2000, Pages 513–522.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.


Copyright © Nordic Clinic 2020