Av: Annie Pettersson, MSc, PhD och intern forskare på Nordic Clinic Stockholm

På Nordic Clinic arbetar vi enligt funktionsmedicinska principer. Funktionsmedicin är en kombination av livsstils- och miljömedicin. Forskning bekräftar ständigt det faktum att de flesta sjukdomar som drabbar människor i västvärlden idag framförallt orsakas av hur vi lever, vad vi äter och vad vi möts av i vår miljö. Många forskargrupper som arbetar inom området epidemiologi publicerar ständigt rapporter om kopplingen mellan olika livsstilsfaktorer och risk för sjukdom. 

En nyligen utkommen amerikansk studie (1) visade att en ohälsosam kost är en av de främsta orsakerna till dålig hälsa och står för upp till 45% av alla dödsfall i hjärt- och kärlsjukdom samt metabola sjukdomar som typ 2-diabetes. Forskarna analyserade intag av olika kostfaktorer hos deltagarna i studien. Faktorerna som analyserades var intag av frukt, grönsaker, nötter/frön, fullkorn, oprocessat kött, processat kött, sötade drycker, fleromättade fettsyror, omega 3 från fisk och skaldjur och natrium. Hos samma personer tittade forskarna därefter på markörer som anses förutspå deltagarnas individuella risk för att utveckla dessa sjukdomar för att få en uppskattning om hur mycket olika kostkomponenter bidrar till denna typ av ohälsa. Därefter gjordes en jämförelse med hur mycket lägre sjukvårdskostnaderna hade blivit om deltagarnas intag av de olika födoämnesgrupperna hade varit optimala. Forskarna kom fram till att om kostnaden slås ut på alla invånare i USA, friska som sjuka, så landar den på 300 dollar per person årligen – en stor summa när den slås ihop för hela USA: 50 miljarder dollar per år. Detta avser endast deras uppskattning av hur stor påverkan kosten har och räknar inte in några andra betydelsefulla livsstilsfaktorer såsom stillasittande, rökning, alkoholintag, drogmissbruk, social isolering eller bristfällig sömn. Beräkningen gäller även alltså endast hjärt-, kärl- och metabola sjukdomar, och tar inte i beaktande några andra av de många kroniska sjukdomar som har kopplats till kost, som autoimmuna och inflammatoriska sjukdomar, neuropsykiatriska sjukdomar, psykisk sjukdom och cancer  – en svaghet med studien som forskarna själva har identifierat. Det innebär att man kan förvänta sig att sjukvårdskostnaden på samhällsnivå för en undermålig kost är långt större om fler hälsoproblem räknas in.

En annan rykande färsk studie från januari 2020 (2) har tittat på hälsobeteenden hos över 100 000 deltagare och hur länge de kan förvänta sig att leva ett liv fritt från diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och cancer. Hälsobeteendena som studerades var rökning, fysisk aktivitet, alkoholintag, BMI och kvaliteten på kosten som de åt. De kvinnor som levde hälsosammast i studien kunde förvänta sig att leva nästan 11 sjukdomsfria år längre än kvinnor som levde minst hälsosamt. För män var siffran 7,6 år. Forskarna kunde visa att för var och en av de positiva hälsobeteendena som deltagarna ägnade sig åt, ökade den sjukdomsfria livslängden konsekvent och stegvis med ungefär två år. 

En studie från 2017 (3) tittade på hur deltagarna rapporterade att de åt. Studien visade att ju närmare deltagarna låg en kost som är naturlig för människan, desto lägre risk hade de att dö under den 11-åriga studieperioden, både i hjärt- och kärlsjukdom, cancer och i stort oavsett orsak. I detta fall definierades naturlig kost som medelhavskost och paleolitisk kost. Dessa kosthållningar kan övergripande beskrivas som fria från moderna inslag som processade livsmedel, stora mängder socker, tillsatser, moderna spannmål, samt innehållande ett måttligt intag av mjölkprodukter.

I linje med insikten om livsstilens och miljöns påverkan på vår hälsa har en kanadensisk forskargrupp under december 2019 publicerat en rapport (4) där de kommer till slutsatsen att våra gener endast står för cirka 5% risken att utveckla en specifik sjukdom. I en intervju (5) drar de slutsatsen att risk för sjukdom påverkas långt mer av av miljö, livsstil, metabolism, näringsintag, kemikalier, bakterier och virus än av vårt genetiska arv. Det här är goda nyheter eftersom det innebär att vi har möjlighet att påverka vår hälsa och minska risken för sjukdom genom att tänka på vad vi äter och hur vi lever.

Referenser

(1) Jardim et al. Cardiometabolic disease costs associated with suboptimal diet in the United States: A cost analysis based on a microsimulation model. PLOS Medicine, 2019; 16 (12)

(2) Li et al. Healthy lifestyle and life expectancy free of cancer, cardiovascular disease, and type 2 diabetes: prospective cohort study. BMJ 2020; 368

(3) Whalen et al. Paleolithic and Mediterranean Diet Pattern Scores Are Inversely Associated with All-Cause and Cause-Specific Mortality in Adults1–3. The Journal of Nutrition Nutritional Epidemiology. 2017

(4) Patron et al. Assessing the performance of genome-wide association studies for predicting disease risk. PLOS ONE, 2019; 14 (12)

(5) University of Alberta. (2019, December 19). Your DNA is not your destiny — or a good predictor of your health. ScienceDaily. Retrieved February 24, 2020 from www.sciencedaily.com/releases/2019/12/191219142739.htm