fbpx
  • Hem
  • Blogg
  • Epstein-Barr virus – den dolda faktorn bakom flera kroniska sjukdomstillstånd?

Epstein-Barr virus – den dolda faktorn bakom flera kroniska sjukdomstillstånd?

Människan har i alla tider befunnit sig i en slags evolutionär kamp mot olika mikroorganismer och virus. Några av dem lever i symbios med oss, och har utvecklats på ett sätt som inte nämnvärt påverkar vår hälsa, medan andra mer aggressiva arter kan göra oss sjuka, och i värsta fall leda till döden. Den största utmaningen med mikrober är deras otroligt snabba generationstider. Alla levande organismer formas och förändras över tid som en anpassning till miljön, men i jämförelse med människor kan bakterier, parasiter och virus mutera i en betydligt snabbare takt och därmed hitta intelligenta sätt att ta sig förbi våra kroppsliga försvarssystem (1). Denna evolutionära kapplöpning är anledningen till att vi idag har problem med antibiotikaresistens och den förklarar även varför influensavaccin behöver uppdateras och tillverkas på nytt varje år – det kommer ständigt nya varianter som medför nya utmaningar. 

Att vår hälsa till stor del är en produkt av vår livsstil och vår miljö backas upp av stora mängder forskning, och livsstilsfaktorer så som kost och träning får allt mer uppmärksamhet inom vården. Miljöaspekten hamnar däremot fortfarande ofta i skymundan. Trots den kunskap och de mycket talande bevis vi idag har tillgång till kring interaktionen mellan människan och diverse mikrober i miljön, så är det få vårdutövare som talar om denna aspekt när det kommer till kroniska sjukdomstillstånd. Inom forskarvärlden finns det däremot ett stort växande intresse i ämnet och en specifik kandidat tycks sticka ut ur mängden, nämligen Epstein-Barr viruset (EBV). 

EBV är ett humant herpesvirus som infekterar nästan alla människor runt om i världen, ca 90–95 % uppskattas vara smittade av viruset (2). Många drabbas i barndomen, utan några större symtom, medan andra drabbas som unga vuxna och då utvecklar ett tillstånd kallat infektiös mononukleos (körtelfeber) med symtom liknande de vid halsfluss. När man väl har smittats av EBV-viruset blir man aldrig helt fri från det, det kvarstår i den infekterade cellen i ett latent stadie efter att den akuta sjukdomsfasen avtagit. Huruvida viruset därefter lever i ofarlig symbios med sin värd eller kan orsaka mer eller mindre allvarlig sjukdom under vissa särskilda förutsättningar råder det delade meningar om. Trots att flera studier har funnit ett kausalt samband mellan EBV och flera olika typer av cancer samt andra sjukdomar (3) är skepticismen fortsatt påtaglig när det kommer till kopplingen mellan EBV och andra ohälsotillstånd. En växande skara forskare menar dock att EBV med stor sannolikhet skulle kunna vara boven i dramat bakom autoimmuna sjukdomar (4) och diffusa kroniska tillstånd så som utmattning och ME (5).  

Efter primärinfektionen, när viruset etablerat sig latent i värdens B-lymfocyter, är den infekterade individen normalt symtomfri. Däremot innebär inte detta att individen kommer förbli symtomfri resten av livet. Likt andra herpesvirus kan nämligen EBV reaktiveras under perioder då immunförsvaret av någon anledning är försvagat (6), exempelvis till följd av perioder av stress. Vad som sker under reaktivering är ännu inte helt klarlagt men den forskning som finns i dagsläget pekar mot att reaktivering av EBV till följd av ett nedsatt immunförsvar i sin tur kan leda till ytterligare förändringar i immunförsvarets förmåga att hantera och kontrollera viruset – som följaktligen kan härja relativt fritt i kroppen (7). 

Vetskapen om att de flesta av oss bär på såväl EBV som andra virus och mikroorganismer, och dessutom lever i en vardag som oundvikligen innebär en hel del stress, kan kännas skrämmande och aningen hopplös. Den goda nyheten är dock att vi själva, genom att göra aktiva livsstilsval, kan skydda oss från de sjukdomar och symtom som kan härstamma från faktorer i vår miljö. Det bästa vapnet i den evolutionära kapplöpningen mot mikroberna är att ständigt jobba för ett starkt och effektivt immunförsvar, något som görs bäst med hjälp av kost- och andra livsstilsfaktorer. Ett rikt intag av mineraler, vitaminer och antioxidanter från frukt och grönt är generellt stärkande för immunförsvaret. Även intag av specifika tillskott baserade på naturliga substanser så som bioflavonoiderna luteolin och apigenin (finns naturligt i tex selleri, persilja och timjan) har visat sig vara effektivt mot just EBV (7). Därtill är det viktigt att implementera olika typer av stresshanteringstekniker för att undvika negativ stress som belastar immunförsvaret. Med rätt kunskap och ett aktivt eget engagemang har vi alla förutsättningar att skydda oss mot sjukdomsalstrande faktorer i vår miljö. 

Referenser:

  1. Gluckman P, Beedle A, Buklijas T, Low F, Hanson M. Principles of Evolutionary Medicine. 2 ed. Croydon: CPI Group (UK) Ltd; 2016.  
  2. Referensgruppen för antiviral terapi. Behandling av Epstein-Barr virusrelaterade sjukdomar [Internet]. Huddinge: Referensgruppen för antiviral terapi (RAV); 2012. [citerad 26 februari 2020]. Hämtad från: https://www.sls.se/globalassets/rav/rekommendationer/bakgrundsdokumentation-epstein-20130923.pdf
  3. Kempkes B, Robertson ES. Epstein-Barr Virus Latency: Current and Future Perspectives. Curr Opin Virol. 2015 Okt;14:138–144. 
  4. Holck Draborg A, Duus K, Houen G. Epstein-Barr Virus in Systemic Autoimmune Diseases. Clin Dev Immunol. 2013.
  5. Lerner AM, Ariza ME, Williams M, Jason L, Beqaj S, Fitzgerald JT, et al. Antibody to Epstein-Barr virus deoxyuridine triphosphate nucleotidohydrolase and deoxyribonucleotide polymerase in a chronic fatigue syndrome subset. PLoS ONE. 2012;7:e47891. 
  6. Folkhälsomyndigheten. Sjukdomsinformation om körtelfeber [Internet]. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2015 [uppdaterad: 2015-03-23, citerad; 2020-02-26]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/kortelfeber/
  7. Kerr JR. Epstein-Barr virus (EBV) reactivation and therapeutic inhibitors. J Clin Pathol. 2019;72:651–658.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.


Copyright © Nordic Clinic 2020