fbpx
  • Hem
  • Blogg
  • Optimera immunförsvaret inför en eventuell coronavirus-epidemi
Funktionsmedicin

Optimera immunförsvaret inför en eventuell coronavirus-epidemi

Av Fawz Hani, underläkare

Inom de närmaste veckorna kan det ske ‒ coronaviruset som började spridas i provinsen Wuhan i Kina kan komma att klassificeras som pandemi i och med den globala smittspridningen som vi nu bevittnar. Luftvägsviruset är vi “immunologiskt naiva” mot, vilket betyder att vi aldrig har utsatts för det tidigare. Medan de flesta drabbas av en okomplicerad infektion, kan viruset ibland ge svåra symptom och orsaka intensivvårdskrävande andningsproblem, även hos yngre individer. Dödligheten är än så länge okänd men förutspås hamna mellan nivån för vanlig influensa och 2%. 

Dödligheten är dock inte den enda faktorn att ta hänsyn till vid viruspandemier. En del av de patienter som kommer till Nordic Clinic lider av hälsoproblem som har orsakats av virusinfektioner. Det kan exempelvis vara trötthet, kroniska smärta, autoimmuna sjukdomar eller tarmbesvär. Även en vanlig influensa kan vara den avgörande triggern för den svåra sjukdomen myalgisk encefalomyelit, också kallat kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS). Luftvägsvirus och influensa är några av de vanligaste infektionerna som har visat sig kunna leda till ME/CFS. Särskilt känsliga för att drabbas av allvarliga konsekvenser är de patientgrupper som har nedsatt immunförsvar, vilket gäller en icke obetydlig andel av alla som till exempel har en sjukdom eller lever under kronisk stress.

Med detta i åtanke är det därför högaktuellt att arbeta för ett välfungerande immunförsvar för att optimera kroppens egen förmåga att bekämpa infektioner. Medan man genom att hålla god hygien kan minska risken att smittas, kan man även börja optimera och stärka det kroppsliga försvaret vi har mot virus och andra patogener. Immunsystemets funktion är starkt kopplat till vår livsstil. Genom att modifiera och förändra livsstilen kan vi se till att vårt immunförsvar och de celler som ingår där har den bästa miljön för att kunna utföra sitt jobb. 

Kost, sömn, fysisk aktivitet och stresshantering måste belysas som de primära faktorerna som påverkar kroppens funktionella förmågor. Många märker av att de blir extra känsliga för förkylningar och andra luftvägsinfektioner när de sover dåligt eller befinner sig i en situation med långvarig stress. Många av våra patienter med ME/CFS vittnar om att deras sjukdom bröt ut i samband med en infektion som de drabbades av under en period av svår stress. 

Att vi blir extra infektionskänsliga och riskerar att få allvarligare följder av infektioner när vi lever under stress beror på flera fysiologiska mekanismer där en av de mest studerade är kroppens reaktion på långvarig stress, d.v.s. den kroniska utsöndringen av stresshormoner. Kortisol, som är kroppens egenproducerade stresshormon, dämpar nämligen vårt immunförsvar och gör oss känsliga och mottagliga för alla möjliga patogener. I forskning har man sett att personer som lever under psykologisk stress får en förhöjd infektionskänslighet och att infektionerna pågår längre. Förmågan hos immunförsvarets så kallade B-celler att bilda antikroppar för att bekämpa infektioner minskar drastiskt. Samtidigt minskar aktiviteten hos de immunceller som ska begränsa spridningen av virus i kroppen genom att döda andra virusangripna celler i kroppen.

Att hålla god sömnhygien för att både kunna ge kroppen de åtta till nio timmars sömn som den behöver är viktigt. Det krävs att man befinner sig tillräckligt länge i den sömnfas som kallas djupsömn för att återställa och optimera kroppens fysiologiska funktioner. Man bör även fokusera på att minimera exponeringen för stress och använda sig av övningar för att hantera stress, såsom meditation, mindfulness, yoga eller qigong. 

Vad vi äter kan påverka vårt immunsystem både direkt och indirekt. Det finns många olika kosthållningar och tips för att upprätthålla ett starkt immunförsvar. Ett allmänt gott råd är att äta en näringsrik kost med oprocessade råvaror samt att se till att inkludera rikligt med frukt och grönt som innehåller alla essentiella vitaminer, mineraler och så kallade fytonutrienter. Exempel på fytonutrienter är de ämnen som ger färgglada grönsaker och frukter deras färg. Karoten i morötter, lykopen i tomater och flavonoider i bär är några vanliga sådana ämnen. Fytonutrienter har allt mer belysts i forskningen då de har en rad olika hälsobefrämjande effekter, inte minst för immunförsvaret. Dessa kan både bygga upp och stärka immunsystemets funktion. 

Av mikronutrienterna bör A- och D-vitamin nämnas då de har särskilt nära kopplingar till immunförsvarets funktion. A-vitamin är det näringsämne som är starkast kopplat till dödlighet i infektioner, särskilt i utvecklingsländer. Vidare har många av oss för låga D-vitaminnivåer i kroppen. Vi befinner oss i mörka vintertider där solen inte tittar fram så ofta och därför är det många av oss nordbor som drabbas av D-vitaminbrist. 

Regelbunden fysisk aktivitet är även väldigt viktigt för både immunförsvaret och andningsfunktionen då det är primärt luftvägarna som drabbas vid en coronavirusinfektion. 30 minuters aerobisk fysisk aktivitet dagligen rekommenderas och räcker oftast för att hålla en optimal kroppslig funktionsnivå i samtliga avseenden. Även anaerob träning och styrketräning är hälsobefrämjande och fungerar bra som alternativ för att ge kroppen den dagliga dosen av kardiovaskulär aktivering. 

Inom sjukvården är det även viktigt att vi tänker på våra patienter med autoimmuna tillstånd som medicinerar med immunhämmande och immunomodulerande läkemedel. Dessa läkemedel trycker ner immunförsvarets funktion och innefattar allt från kortison och celldödande cytostatika till biologiska injektionsläkemedel som hämmar olika signalmolekyler som behövs för att utföra viktiga steg i immunsystemets försvarsmekanismer. Inom funktionsmedicinen utreder och behandlar vi autoimmuna sjukdomar med hjälp av evidensbaserade åtgärder som inriktar sig på att identifiera de bakomliggande orsakerna till tillståndet. Detta kan leda till att patienter som tar dessa läkemedel successivt kan dra ner på användningen och därmed förhoppningsvis minska risken att drabbas av allvarliga konsekvenser av eventuella infektioner.

Sammanfattningsvis kan du minska din risk att drabbas allvarligt av en infektion genom att prioritera din sömn och fysisk aktivitet, att äta en näringsrik kost och att minska din stress.

Referenser:

Besedovsky L, Lange T, Born J. Sleep and immune function. Pflugers Arch. 2012 Jan;463(1):121-37.

Chu et al. 2019. Patterns and Course of Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome. Front Pediatr. 2019; 7: 12.

Dhabhar FS. Effects of stress on immune function: the good, the bad, and the beautiful. Immunol Res. 2014 May;58(2-3):193-210. doi: 10.1007/s12026-014-8517-0.

Farhadi & Ovchinnikov. The relationship between nutrition and infectious diseases: A review. Year : 2018. Volume : 2. Issue : 3. Page : 168-172

Godbout & Glaser. J Neuroimmune Pharm (2006) 1: 421–427 Stress-Induced Immune Dysregulation: Implications for Wound Healing, Infectious Disease and Cancer

Prietl B, Treiber G, et al. Vitamin D and immune function. Nutrients. 2013 Jul 5;5(7):2502-21. doi: 10.3390/nu5072502.

Walsh NP, Gleeson M, et al. Position statement. Part one: Immune function and exercise. Exerc Immunol Rev. 2011;17:6-63.


Copyright © Nordic Clinic 2020