fbpx
  • Hem
  • Blogg
  • Krångliga innehållsförtäckningar kan dölja tillsater som påverkar hälsan negativt
Tillsatsämnen i livsmedel

Krångliga innehållsförtäckningar kan dölja tillsater som påverkar hälsan negativt

Av: Christina Colligan, diplomerad näringsterapeut, Nordic Clinic Stockholm

Publicerat: 2020/06/15

Att läsa innehållsförteckningar på livsmedel kan vara krångligt. Kanske finns det en baktanke med det? Många livsmedel innehåller tillsatser som färgämnen, konserveringsmedel, förtjockningsmedel, smakförstärkare. Vad är egentligen vad och hur kan ämnena påverka vår hälsa? I den här artikeln beskrivs 6 olika tillsatsämnen du bör undvika. Nästa gång du läser en innehållsförteckning förstår du bättre vad varan egentligen innehåller.

6 vanliga livsmedelstillsatser 

Färgämnen används för att göra så att maten ser mer tilltalande ut. Margarin är till exempel naturligt vitt i färgen. Ett gult färgämne tillsätts för att få det att se godare ut.

Förtjockningsmedel gör att produkten blir mindre vattning. Det används bland annat i soppor, efterrätter och yoghurt.

Emulgeringsmedel och stabilisatorer används för att ingredienser lättare ska kunna blanda sig med varandra.

Smakförstärkelse används för att konsumenten ska få en bättre och mer positiv smakupplevelse.

Konserveringsmedel tillsätts för att öka hållbarheten hos en produkt.

Sötningsmedel används för att få ett livsmedel att smaka bättre och för att det ska se ut som att produkten har ett lågt sockerinnehåll.

Det är viktigt att förstå innehållsdeklarationen för att veta vad man faktiskt får i sig vid förtäring av olika livsmedel. Att tyda innehållsförteckningen rätt är också viktigt för att kunna hitta ”dolt socker” samt för att kunna tyda om livsmedlet innehåller några tillsatser.

Vad du bör hålla utkik efter när du läser en innehållsförteckning

Ingredienser som låter konstigt. Om en ingrediens har ett dolt namn som BHT (Butylated Hydroxytoluene) kan du vara säker på att det är någon sorts tillsats.

E-nummer är tillsatser. Tillverkare använder antingen namnet på tillsatsen eller ett nummer ID, som t.ex. E124 (Nykockin – ett rött färgämne). ”E” står för Europa och koden som används är klassificeringen inom EU.

Missledande näringspåståenden. Tillverkare använder sig ofta av smarta tricks och påståenden för att locka till sig köpare. ”Hälsosamt alternativ”, ”Naturligt”, ”Inget tillsatt socker” är uttryck som används flitigt. Fråga dig själv nästa gång du ser ett sådant påstående, varför producenten använder sig av detta. Och läs på!

Tillsatser att undvika

Självklart är det alltid bäst att äta maten i dess naturliga tillstånd och att undvika alla former av tillsatser. Om ett livsmedel har lång hållbarhet är det sannolikt att produkten i fråga innehåller lite näring. Vissa tillsatsämnen är värre än andra. Här är en liten lista med tillsatser man definitivt bör undvika:

120: Karmin (kallas även koschenill) används som rött färgämne i korv, yoghurt, crab sticks, juicer och rosa kakor. Forskning har länkat detta tillsatsämne till komplikationer i det respiratoriska systemet och allergiska reaktioner (1, 2).

160b: Annattoextrakt (kallas även bixin eller norbixin) är en gul/orange tillsats som används i yoghurt, ost, glass, flingor och typiska ”snacks”. Det kan orsaka irritation, huvudvärk, sömnproblem, IBS och nässelfeber (3, 4, 5, 6, 7).

220: Svaveldioxid är ett konserveringsmedel som flitigt används i vin, cider, inlagda grönsaker, torkad frukt, korv och juice. Det förstör vitamin B1 och kan orsaka astma, anafylaxi, magproblem och illamående (8, 9, 10, 11, 12).

320: Butylhydroxianisol (eller BHA). Detta ämne har förknippats med immun-, hormon-, andnings- och hudrelaterade åkommor. Det tillsätts ofta i korv, charkuterier, chips, bakade livsmedel, flingor, smör, öl och tuggummi (13, 14).

407: Karragenan används ofta som förtjockningsmedel i vispgrädde, keso, glass, yoghurt, sojamjölk, mandelmjölk, kokosmjölk, desserter baserade på soja, charkuterier, soppor och pizza. Carrageenan är förknippad med mag-tarm inflammationer och sjukdomar förknippade med magen (15, 16, 17).

621: Natriumglutamat (MSG) finns framförallt i take-away mat och används som smakförstärkare. MSG har förknippats med hjärt-kärlsjukdomar, domningar, stickningar och depression. MSG finns i chips, smaksatta nötter, färdiga nudlar, kryddblandningar, dressingar och såser (18, 19, 20).

Tillsatser som kan bidra till hyperaktivitet

Följande tillsatsämnen är förknippade med hyperaktivitet och beteendeproblematik hos barn. De används som färgämnen i godis, chips, glass, läsk, sylt, flingor, såser och soppor (21-32).

E102 (Tartrazin) ger en citrongul färg.

E104 (Kinolingult WS) ger en grön-gul färg.

E110 (Para-orange FCF) ger en orange färg.

E122 (Azorubin) ger en röd-brun färg.

E124 (Nykockin 4R) ger en jordgubbsröd färg.

E129 (Allurarött) ger en mörkröd färg.

Mataffärernas hyllor är fulla med livsmedel som innehåller skadliga ämnen som kan orsaka problem för kroppen och påverka hälsan negativt. Paketerad mat som är färgglad och har lång hållbarhet innehåller med största säkerhet tillsatser. Läs innehållsförteckningen och håll dig helst till livsmedel med få ingredienser på innehållsdeklarationen.

Vill du ha hjälp med att optimera din hälsa eller rätta till obalanser i kroppen för en hälsosammare vardag så kan vi hjälpa dig! Vi brinner för att stödja människor i deras individuella läkande.

Referenser

1.            Machler, B. C., Jacob, S. (2018). Carmine Red: A Potentially Overlooked Allergen in Children. Dermatitis: 3/4 2018, Volume 29 , Issue 2, p. 92-93.

2.              Osumi, M., Yamaguchi, M., et. al., (2019). Allergy to carminic acid: in vitro evidence of involvement of protein-binding hapten. Asia Pac Allergy 2019 Jan 14;9(1):e2.

3.              Mikkelsen, H., Larsen, JC., Tarding, F. (1978). Hypersensitivity reactions to food colours with special reference to the natural colour annatto extract (butter colour). Arch Toxicol Suppl. 1978;(1):141-3.

4.              Nish, WA., Whisman, BA, et. al. (1991). Anaphylaxis to annatto dye: a case report. Ann Allergy. 1991 Feb;66(2):129-31.

5.              Min-Gyu, K., Woo-Jung, S., et. al. (2014). Basophil Activation Test with Food Additives in Chronic Urticaria Patients. Clin Nutr Res. 2014 Jan; 3(1): 9–16.

6.              Floch, MH. (2009). Annatto, diet, and the irritable bowel syndrome. J Clin Gastroenterol. 2009 Nov-Dec;43(10):905-6.

7.              Stein, HL., (2009). Annatto and IBS. J Clin Gastroenterol. 2009 Nov-Dec;43(10):1014-5.

8.              Freedman, BJ. (1977). Asthma induced by sulphur dioxide, benzoate and tartrazine contained in orange drinks. Clin Allergy. 1977 Sep;7(5):407-15.

9.              Singh, M., Thompson, M., et. al. (2005). Thiamine deficiency in dogs due to the feeding of sulphite preserved meat. Aust Vet J. 2005 Jul;83(7):412-7.

10.            Freedman, BJ. (1980). Sulphur dioxide in foods and beverages: its use as a preservative and its effect on asthma. Br J Dis Chest. 1980 Apr;74(2):128-34.

11.            Irwin, SV., Fisher, P., et. al. (2017). Sulfites inhibit the growth of four species of beneficial gut bacteria at concentrations regarded as safe for food. PloS one 2017 Biology Medicine

12.            Gautier, C. and Charpin, D. (2017). Environmental triggers and avoidance in the management of asthma. J Asthma Allergy. 2017; 10: 47–56.

13.            N. Ito, M. Hirose, et.al., (1990). Carcinogenicity and modification of carcinogenic response by antioxidants.  vol. 52, Springer, Boston, MA

14.            https://ntp.niehs.nih.gov/ntp/roc/content/profiles/butylatedhydroxyanisole.pdf

15.            H.J. Choi, J. Kim, et al. (2012). Proinflammatory NF+kB and early growth response gene 1 regulate epithelial barrier disruption by food additive carrageenan in human intestinal epithelial cells. p. 289-295, Toxicology Letters, Vol 211, Issue 3.

16.            A. Barthakur, S. Bhattacharyya, et al.  (2007). Carrageenan induces interleukin-8 production through distinct Bcl10 pathway in normal human colonic epithelial cells.

17.            A. Brothakur, et. al. Biochim Biophys Acta. (2012). Prolongation of Carrageenan-Induces Inflammation in Human Colonic Epithelial Cells by Activation of an NFkB-BCL10 Loop.

18.            https://www.mayoclinic.org/  Accessed: 2020-05-10

19.            Olney, JW. (1969). Brain lesions, obesity, and other disturbances in mice treated with monosodium glutamate. Science. 1969 May 9;164(3880):719-21.

20.            Konrad, SP., Farah, V., et. al. (2012). Monosodium glutamate neonatal treatment induces cardiovascular autonomic function changes in rodents. Clinics (Sao Paulo). 2012 Oct;67(10):1209-14.

21.            Connors, CK., (1980). Food Additives and Hyperactive Children. New York: Plenum

22.            Gross, MD., Tofanelli, RA., Butzirus, SM., (1987). The effects of diets rich in an free from additives on the behaviour of children with hyperkinetic and learning disorders.  J Am Acad Child Adolesc Psychiatry. 26:53-55

23.            Lipton, MA Nemeroff CB Mailman RB . Hyperkinesis and food additives. In: Wurtman RJ Wurtman JJ, eds. Nutrition and the Brain. Vol. 4, New York: Raven Press; 1979:1–27.

24.            Conners, CK. Goyette, CH. Southwick, DA., et. al. Food additives and hyperkinesis: a controlled double-blind experiment. Pediatrics.1976;58:154–166.

25.            Kaplan, RJ., McNicol, J., et. al. Dietary replacement in preschool-aged hyperactive boys. Pediatrics.1989;83:7–17.

26.            Mattes, JA., Gittelman, R . Effects of artificial food colorings in children with hyperactive symptoms. Arch Gen Psychiatry.1981;38:714–718.

27.            National Institutes on Health Consensus Developmental Panel. Defined diets and childhood hyperactivity. Am J Clin Nutr.1983;37:161–165.

28.            Rowe, KS. Synthetic food colourings and “hyperactivity” a double-blind crossover study. Aust Paediatr J.1988;24:143–147.

29.            Swanson, JM., Kinsbourne, M. Food dyes impair performance of hyperactive children on a laboratory learning test. Science.1980;207:1485–1486.

30.            Weiss, B., Willians, JH., Margen. S., et. al. Behavioral response to artificial food colors. Science.1980;207:1487–1488.

31.            Harley, JP., Matthews, CG., Eichman, P. Synthetic food colors and hyperactivity in children: a double-blind challenge experiment. Pediatrics.1978;62:975–983.

32.            Levy, F., Hobbes, G. Hyperkinesis and diet: a replication study. Am J Psychiatry.1978;135:1559–1560.


Copyright © Nordic Clinic 2020