fbpx
  • Hem
  • Blogg
  • Coronapandemin är nu ett faktum – Förstå hur rätt kost och potenta tillskott stärker dig mot virusinfektioner
Funktionsmedicin

Coronapandemin är nu ett faktum – Förstå hur rätt kost och potenta tillskott stärker dig mot virusinfektioner

Av Annie Pettersson, MSc, PhD och forskare på Nordic Clinic

Förra veckan skrev vår underläkare Fawz Hani om hur man kan minska risken att bli allvarligt sjuk om man skulle drabbas av coronaviruset – eller något annan infektion – genom att prioritera sömn, fysisk aktivitet, näringsrik kost, hygien samt att minimera sin stress. Eftersom det finns begränsat med studier om förebyggande åtgärder och behandling av just stammen COVID-19 som ligger bakom det nuvarande utbrottet, får vi göra kvalificerade gissningar om vad som kan hjälpa. Man kan tillämpa tre sorters strategier om man vill maximera sin chans att klara sig undan en infektion så lindrigt som möjligt; 1) optimera immunförsvaret, 2) ta antimikrobiella preparat 3) dämpa den inflammation som följer av en infektion. Det finns en uppsjö av olika tillskott och preparat som kan tas för att stötta dessa tre strategier. I detta inlägg tittar vi närmare på några utvalda kost- och tillskottsstrategier för att stötta immunförsvaret att bekämpa en infektion, samt minska risken för negativa följder på hälsan. Några är klassiker, medan andra kanske är helt nya för dig.

De berömda vitaminerna

Vi börjar med klassikerna – våra kära vitaminer. Praktiskt taget alla mikronutrienter har en eller annan roll i immunförsvarets funktion. Som du kunde läsa i det förra inlägget är A-, C- och D-vitamin extra viktiga för just immunförsvaret. Ibland kan man känna sig mer motiverad att följa ett hälsoråd om man förstår varför det fungerar och därför ska vi nu gå igenom vad det här egentligen är för ämnen och hur de hjälper dig att hålla dig frisk.

A-vitamin är det näringsämne som enskilt har allra starkast koppling till hur svår eller dödlig en infektionssjukdom blir för den som drabbas. A-vitamin är egentligen en grupp av flera fettlösliga ämnen som vi får i oss via exempelvis inälvsmat, främst i form av retinol som är den vanligaste formen av A-vitamin. Vi kan även omvandla betakaroten till retinol i tarmen till en viss grad. Betakaroten finns bl.a. i morötter och sötpotatis. A-vitamin påverkar vår kropp via flera mekanismer, bland annat som antioxidant och som kontrollant av vilka gener som slås på och av. 

Det A-vitamin vi äter omvandlas i kroppen till andra former som binder till en viss sorts receptorer. En receptor är ett protein som binder specifika ämnen, vilket leder till olika effekter i cellen. Denna sorts receptor som A-vitamin binder kallas nukleär receptor eftersom den, efter att den bundit till sitt specifika ämne, sätter sig direkt på vårt DNA inuti cellkärnan och bestämmer hur våra gener används. Dessa nukleära receptorer utgör en fascinerande och mycket betydelsefull direktkoppling mellan vår genetik och våra nivåer av specifika vitaminer, fettsyror, kolesterol och hormoner. Brist på A-vitamin kan till exempel leda till att vi inte tillverkar specifika proteiner som behövs vid en infektion eftersom motsvarande gener då inte kan aktiveras av receptorn.

A-vitamin är viktigt framförallt för att skydda våra barriärer utåt; alltså i lungvävnad samt slemhinnor i mun, mage och tarm, ögon och underliv. Detta är mycket viktigt vid luftvägsinfektioner som coronavirus. Om man tittar närmare på A-vitaminets funktion i immunförsvaret så förstår man varför kopplingen till infektionssjukdomar är så stark. A-vitamin är viktigt för tarmbarriären och de immunceller som finns där (mer om det längre ner i inlägget). Vidare reglerar A-vitamin antalet och aktiviteten hos flera av våra viktigaste immunceller. Slutligen krävs A-vitamin för att vi ska kunna tillverka antikroppar, en av immunförsvarets viktigaste funktioner. Antikroppar är proteiner som neutraliserar skadliga ämnen såsom bakterier och virus på olika sätt. (1) A-vitamin ska inte överdoseras då det finns risk för förgiftningssymptom. Denna risk är anledningen till att de tidigare AD-dropparna nu är D-droppar som endast innehåller D-vitamin. Risken för överdosering via kosten är liten men inte obefintlig. Därför rekommenderas till exempel en viss försiktighet för gravida kvinnor att äta stora mängder lever och annan inälvsmat. Det finns även studier som pekar på att kosttillskott med A-vitamin ökar dödlighet i olika sjukdomar (2).

C-vitamin är en liten, vattenlöslig molekyl och antioxidant med antiinflammatoriska och vävnadsskyddande egenskaper. Den har många olika funktioner i kroppen och är så viktig att de allra flesta djur tillverkar den själv från glukos. Någon gång under evolutionen fick dock människor, marsvin och fladdermöss en ”trasig” gen för C-vitaminsyntes (3). Får vi inte denna molekyl via kosten blir vi sjuka. C-vitamin är viktigt för immunförsvaret på många sätt. C-vitamin stimulerar funktionen hos flera immunceller som ska ”äta upp” virus, svamp, bakterier och parasiter (patogener). Dessa celler laddas fulla med C-vitamin vid en eventuell infektion för att skyddas mot skador. Våra immunceller mognar långsammare och funkar sämre om vi har för låga nivåer av C-vitamin. Slutligen ökar C-vitamin produktionen av antikroppar. (4) Mindre känt är att C-vitamin även kan ha direkt dödande effekt på olika patogener. (5) Brist på detta vitamin ökar risken för svår lunginflammation, något som drabbar många av de som smittas med coronaviruset.

D-vitamin är en fettlösligt hormonvitamin. Den här lilla molekylen tar sig allra längst in till cellens kärna och binder där till sin D-vitaminreceptor. Precis som för A-vitamin är D-vitaminreceptorn en nukleär receptor som direkt på DNA:t reglerar flera hundra gener med vida funktioner. I immunförsvaret har D-vitamin en mycket intressant funktion. Det både höjer immunförsvarets förmåga att eliminera sjukdomsalstrande mikroorganismer och virus, medan det samtidigt minskar risken för överreaktion av immunförsvaret och därmed minskar risk för autoimmuna sjukdomar. På så sätt kan man säga att vitaminet gör immunförsvaret mer kapabelt medan det minskar risken för biverkningar av denna ökade kapacitet. Brist på D-vitamin gör infektioner svårare och dödligare både genom att antalet immunceller minskar och att deras kapacitet blir försämrad. Vidare skyddar D-vitamin oss mot luftvägsinfektioner genom att optimera immunförsvaret i lungorna. D-vitaminets receptor finns i flera typer av immunceller, där det optimerar dessa cellers funktion. D-vitamin reglerar produktionen av proteiner som direkt dödar patogener. D-vitamin påverkar också inflammation genom att stimulera den undergrupp av immunceller som ska hålla immunförsvarets aktivitet i schack. D-vitamin minskar därigenom den reaktion som sker mot vår egen vävnad när vi har en autoimmun sjukdom, något som ofta kan triggas av infektioner. (1) Det effektivaste sättet att få en bra nivå av D-vitamin är att utsätta huden för UVB från solljus eller att äta fet fisk. 

Sammantaget är det svårt att argumentera emot den enorma betydelsen av att ha en bra näringsstatus när smittan är framme. Beroende på vad man har för mål kan det ibland vara lämpligt att få i sig dessa tre mikronäringsämnen enbart från kosten, till exempel i form av fiskleverolja och frukt. Ibland kan det dock finnas anledning att dosera med mycket stora mängder C- eller D-vitamin, till exempel vid infektion eller autoimmunitet. Då krävs dock viss kunskap om typ av tillskott, synergier med andra näringsämnen och vad man bör undvika under behandlingen. 

Komponenter från jästsvampar och havre kan stimulera immunförsvaret

Betaglukaner ‒ en sorts komponent i cellväggar hos svampar, vissa bakterier och spannmål ‒ är potenta molekyler som kan stimulera vårt medfödda, ospecifika immunförsvar. De kan aktivera immunförsvaret som är aktivt mot bakterie-, svamp-, och virusinfektioner samt cancerceller. (6) Betaglukaner föreslås användas som en ingrediens som förstärker effekten av vaccin mot till exempel influensa, för att öka bildning av antikroppar. (7) En studie såg en minskning i influensa- och förkylningssymptom efter träning med 37% när man gav betaglukaner som tillskott i tio dagar, och antikropparna av den typ som finns i slemhinnor ökade med 32%. (8)

Om du är intresserad av att testa betaglukaner, gör gärna det i samråd med en kunnig terapeut eftersom det kan finnas situationer när immunstimulerande preparat som detta kan orsaka ett överaktiverat immunförsvar hos känsliga individer.

Göd din armé av goda tarmbakterier

Vår tarmflora står som en skyddande armé vid fronten, redo att ta sig an virus, bakterier och parasiter (patogener) som når tarmarna genom maten vi stoppar i oss. En tarmflora rik på goda, hälsosamma bakteriestammar och med stor artrikedom har förvånande nog även visat sig skydda mot diverse olika infektioner – även infektioner som inte bara finns i just tarmen. (9) I linje med detta har användning av antibiotika visat sig öka infektionskänsligheten hos människor, som en konsekvens av att artrikedomen fått sig en törn med behandlingen. Antibiotika förändrar även hur vi svarar på vaccin till det sämre, med minskad bildning av önskade antikroppar och ökad ofördelaktig inflammation (10). Anledningen till att tarmfloran kan påverka vår risk att drabbas svårt av luftvägsvirus, som det är lätt att tänka inte har så mycket med tarmen att göra, är troligen att vår tarmflora har så oerhört mångfacetterade och komplexa effekter på vårt allmänna immunförsvar att det är nästintill omöjligt att få en överblick över dessa effekter. Tarmfloran tränar vårt immunförsvar, hjälper immunceller att känna igen vad som är farligt och ofarligt, samt dämpar immunaktivitet när den urartar. Detta får effekter i hela kroppen genom en stor mängd molekylära signalvägar. 

Fenomenet ”läckande tarm” – en permeabel tarmslemhinna – har troligen också en viktig betydelse i kopplingen mellan ofördelaktig tarmflora och sjuklighet i infektionssjukdomar. En tarmslemhinna med för stor genomsläpplighet ökar nämligen inflammation och belastar immunförsvaret genom att hålla det sysselsatt via det som kallas endotoxemi – tarmbakterier och bakterietoxin som tar sig över från tarmen in i blodomloppet och därigenom kan nå andra organ.

Hur ska man då optimera sin tarmflora? Man kan tillföra goda bakterier med probiotika och fermenterade livsmedel, såsom kefir, kombucha och surkål. Forskare har studerat hur probiotika hjälper till att förhindra lunginfektioner. (9) Om man ska använda probiotika bör man helst välja en sort som överlever saltsyrabadet i magsäcken, även om döda bakterier också har en positiv effekt på tarmhälsan. Det finns till och med stöd för att de hjälper vid virala luftvägsinfektioner genom att simulera immunförsvaret (10). Det effektivaste sättet att förändra tarmfloran är att “mata” dessa goda bakterier och få dem att bli fler genom att äta prebiotika. Exempel på prebiotika är fiber i kosten, inulin och resistent stärkelse. En varierad kost ger en varierad tarmflora. I övrigt finns det många tillskott och koststrategier som syftar till att minska permeabiliteten i tarmslemhinnan.

Antikroppar som tillskott

Antikroppar, även kallade immunoglobuliner är en mycket viktig del i kampen mot infektion och neutraliserar patogener på olika sätt. Immunoglobuliner bekämpar mikroorganismer och virus dels genom att binda dem till sig och fysiskt förhindra dem från att kunna fungera, dels genom att klumpa ihop patogener så att immunförsvaret lättare kan ta hand om dem. De fungerar också som en “flagga” för andra immunceller att komma och förstöra patogenen.

Immunoglobuliner finns som tillskott och har då isolerats från blod eller från komjölk. När det kommer från komjölk har man isolerat det från den första mjölken som produceras under två till tre dagar efter att kon har kalvat och som kallas råmjölk eller kolostrum. Även människor producerar kolostrum direkt efter att ha fött ett barn. Koncentrationen av immunoglobuliner är hög för att skydda den nyfödda mot infektioner. Immunoglobulinerna överlever miljön i mage och tarm och kan hjälpa till att bekämpa diverse olika infektioner. Att ta immunoglobuliner oralt har visat sig ge väldigt fina effekter på inflammatorisk tarmsjukdom. (11) Två små studier har även tittat på om immunoglobuliner från kolostrum kan hjälpa människor som drabbas av influensa, med positiva resultat (12, 13). Den grupp som inte fick någon behandling eller vaccin hade 13,2 respektive 11,3 sjukdomsdagar under studietiden på tre månader. De som fick kolostrum hade i genomsnitt 4.6 sjukdomsdagar, och de som fick kolostrum plus vaccin hade 4.3 sjukdomsdagar. En andra del av studien tittade på sjukhusvistelser hos högriskpatienter som följd av influensa och där höll samma trend i sig. 

Dessa två studier involverade ganska små patientgrupper, men resultaten indikerar att immunoglobuliner som tillskott kan hjälpa till att skydda människor även från luftvägsinfektioner och alltså inte bara från infektioner som drabbar tarmen lokalt. Det faktum att flera studier på möss har bekräftat fynden i studierna på människor pekar i den riktningen (14). Dock skulle stora och välplanerade studier behöva genomföras för att bekräfta deras fynd. 

Gurkmeja dämpar inflammation som gått överstyr

Nu talas det mycket om den så kallade cytokinstorm som uppstår när man drabbas av blodförgiftning och som kan orsaka dödsfall av influensa. Cytokiner är immunförsvarets motsvarighet till hormoner. De är små proteiner som utsöndras av bl.a. immunceller som använder dessa proteiner till att prata med varandra; att signalera vad som behövs och var i kroppen det behövs. De är alltså nödvändiga för att immunförsvaret ska kunna göra sitt jobb, men produktionen kan gå överstyr när vi drabbas av en kraftig infektion. Det finns en enorm uppsjö antiinflammatoriska preparat. Här ska vi titta närmare på gurkmeja som kan modulera denna cytokinstorm och blockera några av de skadliga effekter som den har på våra organ.

Gurkmeja är en mycket omskriven krydda och det med rätta. Även forskare intresserar sig för kryddan och söker man på gurkmeja i databaser för medicinska studier, hittar man över 14000 forskningsartiklar. Gurkmeja är en mycket kraftfull inflammationsdämpare som även har antivirala och antibakteriella (15) egenskaper. Om vi tittar närmare på just virusinfektioner kan vi konstatera att gurkmeja kan begränsa virusinfektioner på flera sätt och är aktivt mot olika typer av virus. Gurkmeja hindrar virusets gener från att användas,  hämmar virusets enzymer samt virusets förmåga att föröka sig. (16)

Gurkmeja har låg biotillgänglighet, d.v.s. tas inte upp så lätt av tarmen. Upptaget kan ökas genom att man tar det tillsammans med svartpeppar, alternativt tar det i liposomal form eller som nano-curcumin, två typer av tillskott som är designade specifikt för att ta sig förbi tarmbarriären. Däremot finns det forskare som menar att den kraftfulla effekt som gurkmeja har på hela kroppen i mångt och mycket kommer från dess verkan lokalt i tarmen, utan att det i sig behöver transporteras över tarmslemhinnan och in i kroppen (17).

Kan kostförändringar hjälpa?

Många olika kosthållningar har studerats genom tiderna, och de flesta som har studerats visar sig medföra allmänna hälsoförbättringar i jämförelse med det man kallar en modern, energität västerländsk kost. Det bästa generella rådet som överlag har visat sig kunna förbättra en mängd olika hälsoparametrar är att äta mat som är lagad på rena råvaror och som är rik på grönsaker, fisk, skaldjur, frukt, fibrer och nyttiga fetter. Måltiderna ska gärna ätas tillsammans med andra, och helst inte för sent på kvällen.

En specifik kosthållning som har visat sig kunna tämja influensa hos möss är ketogen kost (18). Ketogen kost baseras på rena råvaror men utesluter kolhydratrika livsmedel och innehåller mycket fettrika livsmedel. När kroppen inte får tillgång till glukos så tillverkar den så kallade ketonkroppar som vissa celler kan använda som energi. Vid vissa specifika hälsotillstånd kan man ofta se dramatiska hälsoförbättringar av ketogen kost, till exempel vid diabetes, övervikt, cancer, hjärt- och kärlsjukdom, inflammatoriska och neurologiska sjukdomar (19, 20, 21). Forskare har sett att när möss matas med en ketogen kost ökar antalet T celler i lungorna, vilket ger en förbättring i funktionen av de barriärer som fysiskt ska utgöra ett hinder för olika virus att ta sig in i kroppen. Detta samtidigt som kosten minskade aktivering av så kallade inflammation. Mössen som fick denna kost överlevde i högre grad än möss som fick en kost som innehöll mer kolhydrater. Dessutom finns det gott om anekdoter från personer som lider av andra kroniska infektionssjukdomar som upplever stora hälsoförbättringar när de äter en lågkolhydratkost. Kanske kommer alltså också infektionssjukdomar räknas till den grupp av tillstånd som kan förbättras av en ketogen kost i framtiden när mer forskning finns. Om den skyddande effekten vid virusinfektion gäller även för människor, och mot just coronavirus, är okänt. Precis som vid alla kosthållningar är det viktigt att äta varierat och livsmedel av god kvalitet. Även en ketogen kost kan innehålla stora mängder grönsaker rika på näringsämnen och fiber.

Hjärtligt skratt gör dig friskare

Nu vill vi bjuda på ett gott råd som inte faller inom kost- och tillskottskategorin – nämligen skratt. Ett hjärtligt skratt har visats kunna minska stress och förbättra aktiviteten hos de NK-celler som bekämpar virus. (22, 23)

Fördelar utan biverkningar

Kost- och livsstilsförändringar med målet att minska inflammation, tillföra mikronäringsämnen och optimera immunförsvaret orsakar sällan några biverkningar. Om du provar ett nytt sätt att äta och leva under virustider kan du kanske få bukt med andra hälsoproblem på köpet. Kanske väljer du att fortsätta även när epidemin är över!


Copyright © Nordic Clinic 2020